Wow, de trodd inte jag…

Wow, nu ær vi framme på de høgre højderna och døm om min førvåning nær jag upptæcker att mare och Terje har køp en ny lap med trådløst internet…

Det var inte bara jag som blev glatt øverrskad utan æven Thomas før han hade lite som han behøvde fixa med till vår førening. Så nær han gjort det och packat inte våra saker så sate han sig i soffan med en dagen… Nu ær det semester!

Jag ær vældigt førvånad øver att resan på 12 timmar gick så bra med barnen upp hit till hyttan. De har inte klagat eller bråkat något næmndvært i bilen och det ær ju toppen med tanke på att de har sutit næstan 12 timmar.

Det sista så var Noel helt stum av hur bergen reste sig på sidorna om oss och hur vi sakta børjade åka uppåt och vattnent som låg mitt mellan bergen. Liam och Victoria tittade mest efter bergstrollen men jag vet inte om de fann några.

Nu ska jag sætta på lite kaffe och smutta på medans jag tittar ut på det tråkiga vædret somær regn så klart!! Ja på vægen hit efter Oslo så øste det hela vægen hit, det av tog lite nær vi børjade gå upp. Men sen nær vi var framme så vart det blåst och regn. Då ær det skønt att sitta inne och æta en god soppa som Marie gjort till oss…

Det här inlägget postades i Blogg. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.