I fredags förtärde mammarika alkohol, det var kul för stunden. Ja, det var jätte skoj, men inte dagen efter. Fast jag överlevde dagen igår. Höll igång hela dagen, det är mer än vad jag kan säga att min kära make gjorde. Det var mest soffpotatis för hans del.
Fick ju börja med att föda de små som sagt och reda upp röran efter mina härliga tonårsbarnvakter. Hur kan två 17-åringa röra till det på en kväll?! Golvet i köket vart ju som tapetklister… Vakande och steg ut i köket från sovrummet och blev stående, inte för att jag ville utan för att fötterna fastnade i kletet på golvet. Men, men de vart ju snälla och förbarmade sig över mina små guldklimpar. Så det vart värt att få vakna upp och börja skura golv och plocka disk, chipsspill lite vart stans!
Men idag, ja det har varit en mindre rolig dag. Ont i halsen, trött, seg, däven, nästan som en bakfylla och då vart det näst intill bara vatten som slank ner genom halsen igår på mammarika. Undra om det helt enkelt är så att det är min tur nu att bli sjuk?!?!
Igår när Liam skulle sova så ropade han in mig till rummet. Det var något väldigt viktigt som han hade att förtälja sin mor. En god mor som jag är, lät ju han lätta sitt hjärta så att han skulle kunna sova gott. Blev ju såklart lite nyfiken också vad det var som var så viktigt en lördagskväll, han hade ju haft en hel dag på sig annars att lätta sitt hjärta.
Så säger Liam: Mamma, kan du messa farbror Stefan om när han och jag ska hoppa fallskärm?! Öh, tänkte jag rätt högt… Ska Ni hoppa fallskärm? Ja, sa Liam det har Stefan lovat mig, så det vore snällt om du kan säga till han det nu!? Och så sa han det som man inte vill höra. Men mamma, tror Du fi kraschar med flygplanet? Öh, tänkte jag högt igen… Nej, min lilla vän och nu slutar vi prata om kraschar… Så gick jag i alla fall ut och messade Farbror Bus!!!! Nu inväntar de bara åldern på Liam, skönt att veta som mamma att det går många år tills Liam får det, för då kan ha glömt bort det till dess…
Så börjar höstlovet i morgon då. Jag som skulle njuta med barnen av ledigheten. Så går man och blir lite halvt kass, det vart ju inte det jag hade sett fram mot inte. Men i natt ska jag sova bort de fula bacillerna och bli som en ny mamma i morgon med massor av energi.
Längtar till paradiset, snart bär det av till hösthärliga torpet för en liten härlig time out från verkligheten på gräddhyllan för hela La familias Jonsson!