Lite efter 8 på morgonen och jag har redan hunnit med en hel del. Inte för att jag hade planerat det men har men en älskade Liam som har fått för sig att vakna innan 6 på morgonen så har man. Mina ögon är fulla av grus men jag står på benen…
Det som är positivt om det nu finns något positivt i att gå upp så tidigt är väl att man däckar innan 22 på kvällen. Igår gick ögonen i kors det sista, hade någon sett mig hade de nog tagit mig för onykter.
Men bara för att Liam har fått för sig att vakna så tidigt vilket är lite ovanligt så behöver ju mammarika inte gå upp direkt. Nej jag låg kvar där och lyssnade lite på när Noel snozade och framför allt lyssnade jag på allt fågelkvitter som jag hörde här ute på landet. Fönstret står lite på glänt så jag hör alla små glada småfåglar kvittra så glatt medans man kan anan solstrålarna bakom rullgardinen. Rena rama askungesagan ju…
Nu sitter jag med en kopp kaffe, barnen har gått ut och jag förbereder mig för att göra det med. Vid 9 öppnar sortergården och då blir det ju några vändor dit så jag kommer icke att vara sysslolös de närmaste timmarna inte… Men sen blir det sol och sol hade jag tänkt mig…