Idag har familjen Jonsson varit på vist mest hela dagen och kvällen för den delen med…
Efter lite sovmorgon packade vi in oss i vår fina bil (hur smutsig som helst) och tankade fullt med etanol för att sedan ta vägen bredvid vår vackra sjö. Stor som ett han, fin som en sjö, såklart vi talar om Vättern. Upp mot Gränna och förbi, in mot Skänninge och vidare mot Motala in stanna till vid det svarta huset på Björnbärsstigen… (tror det är stigen?)
Där kom vi lagom till en god middag som Kakmonstret lagat (Niclas=kakmonstret) (lagat=köpt färdigt) en god middag som bestod av västerbottenpaj, tacopaj, sallad, dressingar och chips som gött tilltugg. Kunde ju inte annat än att bli mätt, mer än mätt. Så mätt att vi hoppade över efterrätten (alla var eniga)… (kan i och för sig när jag tänker tillbaka bero på att det åkte fram hur många som helst godisskålar på bordet till kaffet). Inte ofta man tackar nej till efterrätt som skulle bestått av kladdkaka, grädde, glass och en god kopp bryggd kaffe.
Äntligen fick vi träff nytillskottet i familjen ”GRYNET” såå liten, såå skör, såå söt. Kan inte fatta att de kan vara så små de där liven. När jag satt med Grynet i mitt knä kom Liam fram och tittade. Han undrade först om det var en kille? (Har talat om flera gånger att det är en tjej), för Liam tyckte det var svårt att se om det verkligen var en tjej. Efter det tittade han på Grynets fingrar och frågade om det fanns något skelett i de där små fingrarna?! Underbart när barn för funderar och underbart när de har funderat och sedan fråga. För frågar man inte får man ju faktiskt inte något veta.
Det som gjorde mig så himla glad var att jag och Thomas blev tillfrågade om vi kunde tänka oss att bli fadder åt Grynet?! Vilken fråga… Så klart att vi vill, vem skulle INTE vilja det?! Så nu är jag stolt, mycket stolt och glad över detta. Jag har även en mycket stolt make som blev mer än glad över denna fina fråga!
Det var ju även en liten tös (rätt stor nu mot Grynet) som faktiskt fyllde år, sötfisen Stina! Tänk att Stina har gått och blitt 5 år, ingen liten flicka längre inte. Så det var ju därför vi kom upp till Motala för att fira denna lilla glada prick. Tänk vad de lekte med varandra idag Stina, Noel, Julia, Liam och så lilla Bobo. Julia vart alldeles varm där en stund på förkvällen av skratt. Så kul när kusinerna äntligen får träffas. Det borde ske ofta (skäms på oss alla där).
Det var ju även en till som gått och blitt lite gammal, dock ej rynkig… Fast det är ju inte förrens i morgon som man får ta och säga grattis. Men smarta som vi är så passade vi ju på att fira Mia med som aldrig kommer bli rynkig men gammal kommer hon icke ifrån att bli ;). Så ett stort grattis till Dig med Mia!!!
Det tog en stund idag innan den glada lilla Bobo kom i form med pussar och kramar… Men efter en stund kunde min charm gå igenom hans mur och jag fick både pussar och kramar som jag alltid uppskattar och tar emot. Men första stunden vart det bara mamma Anna och pappa Stefan som gällde.
Farmor Gunnel fick sig en liten mysstund tillsammans med både Grynet och den lilla sessan som fyllde år idag… Mys på hög nivå!
Sen så hade ju även andra en liten släktträff…
Bella fick ju tokbusa med mamma Stella och lillsyrran Elsa. Tänk att storsyrran Bella har gått och blitt stor, hon vart ju mins i kullen av de alla… Stella vart lika tokbussugen som de små, så det lät högt ett tag där i det svarta huset. Men kul hade de det!
Så tack alla där uppåt landet för en fantastiskt rolig och mättande dag! Kul när hela släkten får till en date, stora som små. Ser fram mot nästa date i Motala som blir den 23 februari!!!!!!
Då blir lillbrorsan också med ju till Bella… Ska bli mer än kul!