9 timmar avklarade idag i gruvan, lätt som en plätt. Regnet öste ner, åskan mullrade och alla nya studenter i staden levde rövare medan en annan slet för brödet som mätta vår familjs magar.
Näe, så illa är det väl inte men en sak som är säker att min kropp efter olyckan 1999 inte är skapt för att jobba så många timmar på raken. Fast livet är inte alltid rättvist och mammarika är envis, därav gör jag bara det som behövs.
I morgon är det upp innan tuppen gal, innan resten av familjen vaknar. det är gruvarbete i morgon med och en tidig sådan, längtar redan tills i morgon eftermiddag, tidig kväll då jag får slänga mig i soffan…
Men nu ska jag slänga mig i bingen!
Godnatt världen!!!