What a day…
Stressar upp när klockan ringer i den skönaste sömnen. Inte kul, inte kul så kroppen och för den delen knoppen känns som en hundraåring. Men skolan väntar ju på Liam och Noel, så det vart ju bara glömma att sängen och inta dagen… Ja där kan man verkligen säga som på latin ”carpe diem”.
Jupp, upp och ta fram frulle till de små, även de trötta efter en lång och rolig helg med bus och lek. Väl framme till tiden då det är dags att gå för att komma i tid till skolan så skulle jag dubbelkolla om de hade frukt med sig i väskorna?!
Hade de frukt? Ja, det hade de, men de hade även en lapp där det klart och tydligt stod att idag den 21 november är det studiedag… Öh, frågade min kära make om han kunde kolla om det var idag, svaret jag fick var att det är nästa måndag. Blir man glad eller glad?! Nå väl, uppe med tuppen vart jag ju ändå. Så det vart ju lika bra att ta på kopplet på Stella och Seppo, ja Seppo fick vara här idag i stället för att ligga på ett kontor och ha tråkigt.
Lagom tills jag kom hem och satt på kaffet så kom lilla Anna för att käka lite frulle med mig, det blev bestämt igår kväll då vi insåg att det var länge sedan vi hade en liten date. Liam och Noel tog på sig sina vintermunderingar för att knalla upp till den helt underbara bokskogen som ligger runt knuten.
Dessvärre vart det inte allt för länge som den leken höll då Noel trillade ner från ett träd som de klättrat i och rev upp en stor reva i ryggen. Men det gick över med lite ömhet och massor av kärlek från sin mammarika.
Sen vart det legobygge, singstar, lunch lite tv-spel. Anna for hem vid lunchen och jag satte mig och läste JP som jag inte hade hunnit läsa.
Thomas, min kära make hade god lust att bli hämtad vis 16 när han slutade jobba. Så klart att man ställer upp för kärleken. Så vi for ner till Willy Wonkas fabrik och hämtade upp han i en handbromsvändning. Köade oss sedan ner till Solåscenter (Jönköping har blivit värsta proppen på vägarna) osh in till Company för att inhandla två par jeans till Liam som nu mer nästan bara har byxor som är på halvs stång, det är inte snyggt det…
Det blev även två par jeans till maken som han tjatade till sig. Sa att han hade ett par nya hemma, men icke som nicke. När maken väl vill ha något så går det inte att stoppa han. Han är lite som en superhjälte har jag kommit på.
Ja, innan hemfärd till kära gräddhyllan blev det ett stopp på A6 och Willys, mat behövs ju också kom vi på…
Nästa uppdrag för mammarika… Är hypnotisören!
och en sista tanke från mig… Jag tror nog bestämt att maken håller på att bli sjuk?! Han har tagit upp Stella i sängen så hon får ligga mellan hans ben på hans goa duntäcke… Öh… vad är det som händer?!