Mammarika känner sig lyckligt lottad över att vakna innan klockan ringer. Det är alltid skönast att vakna av sig själv och slippa den otroligt irriterade klockljudet från mobilen. Då vaknar man lite grinigt och önskade att man fått sova lite till, men det slapp jag idag, igår och i förgår…
Nu har jag snart gjort tre dagar i gruvan och jag känner mig skapligt pigg, det var nog så att jag behövde de där 43 dagarna för att komma ifatt min trötta hjärna. Det blir ju alltid lite lättare när solen skiner med, fast det är ju klart… Stranden med familjen är ju inte helt fel med en kanna kaffe och en tidning med en himla massa korsord.
Nu är det gruvan som gäller hela dagen lång, solen skiner och jag med den. I kväll kommer familjen Daveus på lite kvällsmat hos oss, det ska bli kul att prata lite skit med Susanne igen…
Nu, jobba, jobba, jobba!