Tog mig en siesta efter lunchen idag, en skön sådan. Barnen hoppade över siestan och hoppade på studsmattan i stället. Pappa, Olle och Bibbi gick in till pappa och siestade på rygg en stund. Så då tog jag mig en kopp kaffe, lappen framför mig och fågelkvitter runtomkring. När jag satt där alldels allena så rätt va det var tittade de fram en liten mus, en söt liten mus som hade bestämt sig för att titta fram och se om det fanns några rester från vår lunch. Den hade ett litet, litet hål under dörrkarmen in till torpet som den tittade fram från så söt…
Men, men dessa små söta djur är de som lägger miljarders miljarder bajsar i mitt kära hem på mitt torp bland mina grejer. Dessa små nätta djur är dock skadedjur. Då när jag satt där och funderade på vad jag skulle göra kom jag på och så klart slutade det ju med döden för denna lilla söta bruna mus.
Ja, jag kanske är obarmhärtig och en lite mörderska men jag hatar musbajs och så mycket musbajs som jag städade undan igår och så sytligt det var så kommer jag under inga omständigheter låta dessa små varelser leva under mitt torp mer.
Så jag tackar den som uppfann råttgiften och ler när jag tänker på sista måltiden den lille rackaren kommer musa på för nu slipper jag att gå här och ulka för nu kommer det inte finnas några äckliga små bajskorvar mer…
Förutom att jag varit en lite planerare till mord idag så har jag då rensat lite i mitt stora land och nu börjar jag faktiskt se att det växer fina skapelser där för så mycket ogräs som det fanns skulle nog inte ens den som ser bäst kunnat ana att det fanns… Nej, ogräs är inte heller så roligt men bra mycket trevligare än musbajs om jag behöver välja.