Idag så hade jag glömt ställa klockan men märkte att jag var ett vane djur och vaknade vid 7 tiden ändå. Låg och drog mig lite medans jag funderade på om jag skulle somna om eller inte för det var helt tyst här hemma. Men insåg att det inte var någon idé ganska fort. Upp med ett språng från sängen för att inte hinna ångra mig.
Liam vaknade ganska snart efter mig så det var ju tur att jag inte trillat tillbaks i sängen och somnat om. Noel blev väckt av Liam men det gjorde inget för det var dags för mig att vara en riktig mamma som tog fram frukost och där efter, tänderna och kläder. Precis lagom att gå till förskolan med Liam efter det.
När jag gick hem kom jag på att det var väldigt sandigt hos oss och det var mycket sand och damm som yrde runt. Vad jag kom fram till var att det behövde dammsugas över hela vårt hem och jag insåg att om det skulle bli gjort så var det jag som fick göra det. Tur för Thomas att han låg och sussade gott på något hotell i Linköping och inte hade en tanke på att det fanns sand och damm hos oss.
Började lite smått med dammsugningen och fick ett mess under tiden av Marie. Nu hade hennes soffa äntligen kommit och den var fin och skön. Så då bestämde jag och Noel att det var dags för ett redigt saftkalas med minst 7 sorters kakor och inviga soffa. Marie hade absolut inget val utan det var bara för henne att duka upp och baka ihop en kaka snabbt och smidigt.
Ja, visst fans det några sorter hos Marie men jag har en liten, liten misstanke att det inte var hembakt där inte. Men det smakade gott med dagens första kopp nere på stan hos Marie i den fina sköna soffan. Det var nästan så jag ville lägga mig en sväng och blunda men Noel hade ljudet så högt på tv:n att det inte gick och tänka ens.
Ja det var i alla fall inte sista gången som det vart fika på stan med Maire i hennes fina soffa det är en sak som är säkert det! NU inväntar jag min kära make hem i min famn för att sen ska jag åka med katten Busan och ta ett sorgligt farväl.
Det är den som går vilse som finner de nya vägarna