Genväg, vem vill inte kunna ta genvägar i livet utan att det blir en senväg? För visst är väl ordspråket…

”Genvägar är ofta senvägar.”

Tänk att kunna vara expert på just genvägar. Att alltid i alla situationer hitta en genväg utan att behöva fundera, det liksom bara poppar upp och genvägen finns där som en uppenbarelse!

Ja, jag har inte den förmågan. Men jag vet en som har det och denna lilla person är just min son Noel. Han har en förmåga att göra allt halvdant, eller inte alls. Vet inte vad som rör sig i den lilla skallen ibland, för vad som händer efter att man ”genvägat” finns inte förmågan hos han att tänka på konsekvensen.

Ett bra exempel på hur Noels genvägar kan se ut och då inte tänka på vad som händer när han blir påkommen är:

Igår säger jag till Noel att han måste ta och städa upp i garderoben och plocka in och undan alla kläder som han slängt ut på både golv, säng och stolar. (Noel har en förmåga att rota runt i garderoben flera gånger om dagen). Noel går in och gör så utan att vara allt för bångstyrig.

En stund senare är han klar och jag säger att jag ska gå in och göra en mammainspektion… Noel helt cool tycker att det är en bra idé. Väl i hans rum inser jag att han inte alls har gjort det han ska och han får en påbackning av klädstädet. Lite protester då det lockade att komma ut och leka på gården med alla kompisar som var ute och hade skojigt.

Så efter lite stånk och stön tog Noel sitt förnuft till fånga och gjorde som mammarika sa… Alltså fixa till så att det var fint i garderoben och inga kläder som ligger utanför (trodde jag).

Efter detta så tyckte ju jag att Noel var duktig och sa att det var okej att gå ut och leka. Tiden tickade på och vid 20-tiden på kvällen skulle jag Noel och Liam ta en liten tripp ut med bilen för att fixa lite.

Kom på att det började bli lite kyligare nu då det inte längre är högsommar och kokhett längre på kvällarna. Så jag säger att vi går in så Liam och Noel får ta på sig en långärmad tröja. Väl inne så säger Noel till mig att han inte har någon långärmad tröja vilket jag tyckte lät väldigt märkligt då jag vet att han har flera stycken (det är ju jag som köper dem).

Så jag går in och öppnar garderoben… Döm om min förvåning när det var tomt, helt tomt, inte en klädtrasa där… Öh, frågar Noel vart tusan han har lagt alla kläder?

Då kom svaret… De ligger i tvättkorgen!!!

Tala om att smita undan. Då har skitungen i stället för att vika ihop och fixa snyggt i garderoben tömt den på alla kläder. Ja, jag kan ju inte neka att det var städat i garderoben, för det fanns ju inget att städa. Men att alla kläder hade lagts i tvättkorgen med det smutsiga gjorde inte mammarika på det bästa humöret.

Jäktad som vi var insåg jag att det inte hinns fixa där och då. Så för att Noel över huvud taget skulle få lämna vårt residens idag skulle allt rent tillbaka, det skulle vikas och läggas in fint. Annars vart det rumsarrest.

Jag säger då det, det är bara Noel som kommer på att hitta de mest märkliga genvägar som finns…

Men lärdomen är ju att genvägar är senvägar! Så visst borde man i de mörkaste situationer kunna ta fram en glädjeruta som ett trumf på handen?!