Att spela spel…
Det kan hända att jag sätter mig och spelar lite spel för mig själv. Ja, inte sällskapsspel som man hade när man var liten, för det krävs ju att man minst är en till. Utan jag menar sådan som man kan spela på datorn.
Nu hör ju till saken att jag gillar ju utmaningar, inte så att jag alltid måste vinna. Nej, jag tycker det är roligt om andra vinner över mig (NOT) också någon gång ibland vilket som sagt var inte sker ofta.
Så då har jag ett favoritspel som finns på nätet och där är det många av mina vänner, facebooksvänner och andra som också gillar detta spel. Spelet är stimulerande och säkert superbra för hjärnan (måste vara så, jag gillar ju detta). Så nu har jag ett favoritspel som heter då Candy Crush Saga och där lägger jag mina spelminuter om jag nu är sugen på att spela.
Nu är det så att det inte bara är jag som är tokig i Candy Crush Saga, utan min gamle vän ute i Knivshult. Närmare bestämt Chrilledensnusandeskogsmullen. Och jag brukar se mig som en vinnare, men nu har jag hittat min like. Han är seg så in i bängen…
Därav har jag kommit efter i mitt läsande på kvällarna. För nu måste jag hålla i gång för att ligga på topp, vara först och ha bäst poäng.
Jag kan tala om att det är inte det lättaste, för man har bara fem liv på sig och det tar en halvtimme innan man får ett nytt liv. Vilket kan göra en skogstokig. Jag vill näst intill riva mitt hår. När jag väl har kommit ifrån den där Chrilledensnusandeskogsmullen så fastnar jag och nästa gång jag startar upp spelet har Chrilledensnusandeskogsmullen tagit ett låååångt språng och jag ser han knappt på banan. Detta gör att jag vill riva mitt hår, precis som på julafton när Ferdinand inte vill stångas.
Kan det vara då att Chrilledensnusandeskogsmullen har hittat en liten fuskbugg?! Eller är verkligheten så illa att jag har hittat min jämne/överman?!?!